Äventyret med bilen

Det började med att dem var uutråkade. Ensamma, trötta och rastlösa. Dem ville hitta på något. något spännande och fartfyllt.
Varför hade inte Mina hunnit ta körkort än?
Körkortet hade underlättat deras resa. Det var då den spontana tanken slog dem båda. "Vi tar bilen ändå!". Genialiskt tyckte dem, men riskabelt. Bilen stod i en parkering. En parkering där vem som helst kunde ta dess plats om man lämnade den. Hur skulle dem lösa detta? Att kunna få bilen på samma plats. Deras första tanke var att placera något där men det skulle man ha tagit bort i panik för att vilja parkera bilen. Dem gav upp för en sekund... Men dem kunde inte bara sitta där, uttråkade. Mina kom på en idé. Lika manipulerande som alltid övertalar hon fadern till att "lära" henne köra in i garaget. Detta går han med på. men OJ! Mina glömde mobilen i bilen. Hon tar nycklarna och påstår att dem ska till bussen, vilken ska gå snart, så dem måste skynda sig! Hon hinner inte lämna tillbaka nycklarna! "Men Lillebror kan följa med och hämta nycklarna?", säger modern. Detta manövrerar Mina snabbt genom att säga:
-Hinner inte!! Sandra och Mina rusar ut ur dörren och fram till garaget.
Dem öppnar garaget och där står den, bilen. Redo att färdas med dem. De ser efter så att det inte finns någon i närheten. Mina sätter sig i bilen och startar den. Dem kör snabbt från området och upp på ett annat för att hämta sin tredje kompanjon.
Dessvärre inser dem att bilen ej har stereo eller någon bra skiva i bilen! Dem ringer till Henrik som får ställa upp med Absolute summer 98! Henrik ropar i glädje och tror att Mina fått sitt körkort. Vilket hon inte har... Han kallar henne för sjuk i huvudet och vägrar åka med!
När dem kvarstående tre sitter i bilen bestämmer dem resmålet som blir Max Hamburgerrestaurang AB (såklart). väl där åt dem sin glass och fruktsallad. Dem blev sittandes i två timmar och var nöjda över att inga poliser har setts till.
Då dem väl är klara med sin runda på Max vill Sandra ha korv. Som tur är finns ett Statoil. Dem springer in där, retar den stackars ensamma kassören, lördagskväll, och får till slut sin korv. Denna tar Sandra med sig in till bilen och äter den där.
Dem bestämmer sig för att dra sig hemmåt. Efter en lång omväg genom staden är dem snart hemma. Dem kör mot Björklinge och tar den vägen hem "Det är mysigt med mörker", påstår Ida. Nog var det mörkt. Ingen polis är påstött än och mobilen har inte ringt och varnat dem om att bilen är borta. Dem lämnar tryggt av Ida och kör hem till sitt kvarter igen. På vägen ser dem en pojke "Kanske ska vi skjutsa honom?", säger Mina. "Nej! inte en sån!" (vad hon menade med sån vet jag inte). Dem kör vidare och Mina ser sedan i sidospegeln att denna är DickIvans bror. Dem stannar och öppnar dörren. Han stiger försiktigt och skrämt fram. När han ser vilka det är och får höra ordet "skjuts" hoppar han in i bilen. Förskräckt över att Mina inte har något körkort. Väl framme, lite skrämd och chockad hoppar han ut ur bilen och går mot sitt hus.
Mina och Sandra är endast kvar i bilen. Denna tar dem ner till kvarteret där den hör hemma. Den ska parkeras i garaget. Mina kör fram bilen saktasakta. Sedan ser hon något som blicken fastnar på.. DUNK! Bilen smäller in i stenväggen på garaget. Skrämd backar hon och skyndar in i garaget igen, försiktigt. Hon tittar inte ens på framsidan av bilen där det smällt till och låser garaget och går därifrån, hemmåt. Äventyret är över för dem uttråkade flickorna..
Dem kommer aldrig att märka...